Del 1: Vad är IBS? Symtom, orsaker, kost och stress.

16 aug.

6 min läsning

Uppdaterat: 30 sep.

Ont i magen, uppblåsthet, diarré, förstoppning eller ett plötsligt behov av att gå på toaletten. För den som har IBS kan magen ibland kännas svår att förstå och ännu svårare att förutsäga.

Kanske har du redan börjat fundera på om det är något du äter. Kanske har du tagit bort vissa livsmedel, provat olika dieter eller börjat planera vardagen efter hur magen fungerar.

Men IBS handlar sällan om en enda sak. Två personer med IBS kan ha helt olika symtom, reagera på olika saker och behöva helt olika strategier. Därför är det viktigt och hjälpsamt att förstå vad som kan påverka just din IBS.

Vad är IBS?

IBS står för irritable bowel syndrome och kan kallas för irritabel tarm eller känslig tarm.

IBS räknas till det som kallas störningar i samspelet mellan tarm och hjärna, på engelska disorders of gut-brain interaction (DGBI).

Det beskriver tillstånd där symtom påverkas av hur mag-tarmkanalen fungerar och hur signaler från tarmen bearbetas av nervsystemet och hjärnan. Det betyder inte att symtomen är inbillade. De är verkliga och kan påverka både vardag och livskvalitet.

Enligt de nya Rome V-kriterierna innebär IBS återkommande, men inte kontinuerlig, buksmärta eller obehag i genomsnitt minst tre dagar per månad under de senaste tre månaderna. Besvären ska ha samband med minst två av följande: tarmtömning, förändrad avföringsfrekvens eller förändrad avföringsform. Symtomen ska ha börjat minst sex månader tidigare.

IBS brukar delas in efter vilket avföringsmönster som dominerar:

IBS-C – förstoppning dominerar

IBS-D – diarré dominerar

IBS-M – diarré och förstoppning förekommer i ett blandat mönster

IBS-U – symtombilden passar inte tydligt in i någon av dessa grupper.

Många upplever också andra besvär, till exempel uppblåsthet, gaser, känsla av ofullständig tarmtömning och ett plötsligt eller starkt behov av att gå på toaletten. Symtomen kan dessutom förändras över tid.

Varför får man IBS?

Det finns ingen enskild känd orsak till IBS.

Forskningen visar i stället att flera olika faktorer kan samspela. Det kan bland annat handla om:

hur snabbt eller långsamt innehållet rör sig genom tarmen
hur känslig tarmen är
hur signaler från tarmen bearbetas i nervsystemet
förändringar i tarmens mikrobiota
tidigare mag-tarminfektioner hos vissa personer
kost och andra faktorer i vardagen.

Vilka faktorer som spelar störst roll varierar mellan personer. Det är en viktig anledning till att två personer med samma IBS-diagnos inte nödvändigtvis blir bättre av samma behandling.

Tarm–hjärna-axeln – vad har hjärnan med IBS att göra?

På engelska kallas det gut-brain axis.

Tarmen och hjärnan kommunicerar med varandra hela tiden. Information går i båda riktningarna genom bland annat nervsystemet, hormoner och andra biologiska signaler. Tarmen skickar information till hjärnan om vad som händer i mag-tarmkanalen, samtidigt som hjärnan påverkar tarmens funktion.

Vid IBS kan den här kommunikationen fungera på ett förändrat sätt. Ett exempel är visceral hypersensitivitet – att tarmen reagerar starkare på signaler som normalt inte skulle upplevas som särskilt obehagliga.

Det kan till exempel innebära att en mängd gas eller tarminnehåll som är helt normal ändå upplevs som smärta, tryck eller kraftig uppblåsthet. Samtidigt kan förändringar i tarmens rörelser bidra till diarré, förstoppning eller andra förändringar i avföringen.

Kan stress påverka IBS?

Ja, stress kan påverka IBS-symtom.

När kroppen uppfattar stress förändras bland annat aktiviteten i nervsystemet. Eftersom nervsystemet och tarmen kommunicerar med varandra kan detta påverka tarmens rörelser och hur signaler från tarmen uppfattas.

För en person med en känsligare tarm kan det därför ibland innebära mer smärta, uppblåsthet, förändrade tarmvanor eller andra besvär.

Det betyder inte att stress är den enda orsaken till IBS. IBS är komplext, och stress är bara en av många möjliga faktorer. Däremot kan stress, oro och kroppens reaktion på symtom ibland bidra till att en ond cirkel uppstår.

Hur kan IBS bli en ond cirkel?

Tänk dig att du får kraftig diarré efter att ha ätit ute. Nästa gång du ska äta på restaurang kanske du blir orolig. Du börjar fundera på var närmaste toalett finns, vad maten innehåller och om magen kommer att reagera. Det är en naturlig skyddsreaktion.

Men om du börjar göra det inför varje måltid kan uppmärksamheten på magen öka. Du kanske börjar kontrollera kroppen efter minsta lilla förändring, undviker allt fler livsmedel eller väljer bort situationer där du inte har full kontroll.

På så sätt kan flera saker börja förstärka varandra:

symtom → oro och vaksamhet → förändrade matvanor eller undvikande → mer fokus på magen → ökad känslighet och obehag → nya symtom

Det betyder inte att du orsakar dina egna symtom. Det betyder att olika biologiska, psykologiska och beteendemässiga faktorer kan påverka varandra. Det är en viktig del av det moderna sättet att förstå IBS och andra störningar i samspelet mellan tarm och hjärna.

IBS och mat – varför kan det jag äter påverka?

Mat och måltider kan påverka IBS-symtom, men sambandet är inte alltid så enkelt som:

Jag åt X → därför fick jag ont.

När du äter påverkas bland annat mängden innehåll i mag-tarmkanalen, tarmens rörelser och vad som fermenteras av bakterier i tjocktarmen. Vissa kolhydrater kan till exempel brytas ner ofullständigt i tunntarmen och därefter fermenteras i tjocktarmen, vilket kan bidra till gasbildning och andra symtom.

Även andra saker kan spela roll för vissa personer, till exempel portionsstorlek, fettinnehåll, fiberintag, koffein, alkohol och hur regelbundet man äter.

Det finns därför ingen universell IBS-kost som fungerar för alla. Det som hjälper en person kan fungera mindre bra för en annan.

Det är en av anledningarna till att kostrådgivning vid IBS behöver utgå från individen och inte bara från en lista över livsmedel som ska undvikas.

Ladda ner IBS-självutvärderingen →

Vill du boka en konsult? - Boka här!

Vad är FODMAP?

FODMAP är en grupp kortkedjiga kolhydrater som kan vara svåra att absorbera fullständigt i tunntarmen. De kan öka mängden vätska i tarmen och fermenteras i tjocktarmen, vilket hos personer med IBS kan bidra till symtom.

En låg FODMAP-kost kan minska IBS-symtom hos vissa personer och är en av de mer studerade koststrategierna vid IBS. Men den är inte tänkt att vara en strikt kost som man följer på samma sätt resten av livet.

Den fullständiga modellen består av tre steg:

begränsning → återintroduktion → personalisering

Målet är att hitta vilka FODMAPs och mängder som fungerar för dig och därefter få tillbaka så mycket variation som möjligt.

Det är alltså stor skillnad mellan att använda FODMAP som ett verktyg för att förstå din kost och att försöka undvika så många livsmedel som möjligt.

Behöver alla med IBS följa låg FODMAP kost?

Nej. För vissa kan det vara ett användbart verktyg. För andra kan enklare kostförändringar vara tillräckliga.

Första steg kan exempelvis vara att se över måltidsmönster, portionsstorlek, fiber, mat- och dryckesvanor och vilka livsmedel eller mängder som faktiskt verkar påverka symtomen. Det är viktigt att titta på helheten som en första del av IBS-behandlingen, medan low FODMAP kan användas som en mer specifik koststrategi för vissa personer.

Det är också viktigt att inte fastna i tanken att mer restriktion automatiskt betyder färre symtom. En kost som blir allt mer begränsad kan göra det svårare att få tillräcklig variation och näring, och för vissa kan mat och måltider också börja ta allt större plats i vardagen. Mycket begränsningar under en längre tid kan också leda till fler problem och man skapar en ond cirkel.

Därför är målet med en bra koststrategi inte flest möjliga begränsningar – utan rätt anpassningar för just dig.

Kan jag ha IBS även om mina symtom varierar?

Ja. IBS kan förändras över tid. Vissa perioder kanske diarré dominerar och andra perioder förstoppning. Uppblåsthet och buksmärta kan också variera. Det är därför inte alltid meningsfullt att leta efter ett enda livsmedel som förklarar allt.

Det är ofta mer användbart att titta efter mönster som till exempel:

Hur ser måltidsmönstret ut?
Vad händer efter olika typer av måltider?
Hur stora är portionerna?
Hur fungerar avföringen över tid?
Vilka livsmedel verkar faktiskt påverka symtomen?
Finns det andra faktorer som sammanfaller med sämre perioder?

När man ser på helheten blir det lättare att avgöra vilka delar som är värda att arbeta med.

Har jag IBS?

Återkommande magbesvär betyder inte automatiskt att du har IBS.

Flera andra sjukdomar och tillstånd kan ge liknande symtom. Därför är det viktigt att IBS bedöms utifrån symtombild och lämplig medicinsk utredning.

Sök också alltid hjälp av läkare vid exempelvis blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång, svart avföring, plötslig kraftig buksmärta, feber eller andra förändringar eller varningssymtom.

IBS handlar om mer än att hitta "rätt mat"

Det är lätt att fastna i frågan: "Vad kan eller får jag äta?" Men IBS handlar om mer än det.

Mat kan vara en viktig del. För vissa är FODMAP relevant. För andra behöver man framför allt arbeta med måltidsmönster, fiber, förstoppning, diarré eller portionsstorlek. Och för många är samspelet mellan tarm, nervsystem och vardag en viktig del av bilden.

Det betyder inte att alla behöver göra allt, tvärtom. En bra IBS-strategi handlar om att förstå vilka delar som är relevanta för just dig och sedan använda rätt verktyg i rätt ordning.

Det är tanken bakom Eat Grow Flow's IBS-kompass. FODMAP kan vara ett verktyg – men inte hela lösningen.

Vill du förstå din egen IBS bättre?

Börja med min IBS-självutvärdering och få en första bild av vilka områden som kan vara relevanta att titta närmare på.