Vad är IBS - känslig tarm?

IBS är vanligt, men det betyder inte att besvären eller orsaken är enkla att förstå. För den som lever med återkommande magont, uppblåsthet, diarré eller förstoppning kan det ibland kännas som att kroppen reagerar på nästan allt man äter. Samtidigt kan två personer med samma IBS-diagnos ha helt olika symtom och behöva helt olika strategier.

Det är en viktig utgångspunkt när IBS ska behandlas: det finns sällan en enda förklaring – och sällan en enda lösning.

Vad är IBS? 

IBS, eller irritabel tarm, räknas till det som kallas disorders of gut-brain interaction, störningar i samspelet mellan tarm och hjärna. Det innebär inte att symtomen är ”inbillade” eller att det inte finns något fel. Tvärtom handlar det om förändrad funktion i mag-tarmkanalen och hur nervsystemet bearbetar signaler från tarmen.

Enligt Rom IV-kriterierna kännetecknas IBS av återkommande buksmärta som är kopplad till tarmtömning och/eller förändringar i avföringens frekvens eller konsistens. IBS delas vanligen in i IBS med förstoppning (IBS-C), IBS med diarré (IBS-D) och blandad IBS (IBS-M). 

Det är också vanligt med andra symtom, exempelvis uppblåsthet, gaser, känsla av ofullständig tarmtömning och en mage som känns mer eller mindre ”oförutsägbar”.

Varför får man IBS?  

Vi vet idag inte exakt vad som orsaker IBS. Forskningen pekar på ett samspel mellan flera faktorer: tarmens rörelsemönster, känsligheten i tarmens nervsystem, samspelet mellan tarm och hjärna, mikrobiotan, tidigare mag-tarminfektioner, kost och psykosociala faktorer.

Hos vissa har besvären börjat efter en maginfektion. Hos andra har symtomen funnits länge och varierat över tid. Stress kan förvärra symtom hos en del personer, men det betyder inte att IBS ”bara sitter i huvudet”. Stress och andra psykofysiologiska faktorer kan påverka kommunikationen mellan hjärnan och mag-tarmkanalen och därmed hur symtom upplevs och hanteras.

Det är också viktigt att förstå att mat inte behöver vara orsaken till IBS för att mat ska kunna påverka symtomen.

Det är en av anledningarna till att kostbehandling kan vara relevant – men också varför den behöver göras med eftertanke.

Matens roll vid IBS

När man har IBS är det lätt att börja leta efter den skyldiga maten. Mjölk. Gluten. Lök. Vitlök. Frukt. Baljväxter. Bröd. Socker. Kaffe. Och plötsligt kan listan över sådant man ”inte tål” bli väldigt lång.

Problemet är att en allt mer begränsad kost inte automatiskt innebär en bättre mage. Tvärtom kan onödiga elimineringar göra kosten näringsmässigt otillräcklig, skapa ett allt mer komplicerat förhållande till mat, och faktiskt göra problemet värre på lång sikt. Detta för att en kost som inte är tillräckligt varierad inte gynnar tarmbakterierna utan kan skapa obalans som ger fler eller andra symptom.

Samtidigt finns det god evidens för att kostbehandling kan minska IBS-symtom. En av de bäst studerade koststrategierna är låg FODMAP, där vissa fermenterbara kolhydrater tillfälligt begränsas. Men låg FODMAP är inte tänkt som en livslång elimineringsdiet.

Det är just här många förenklade råd om IBS missar en viktig del av behandlingen. En väl genomförd kostbehandling handlar inte bara om vad som tas bort, utan också om hur kosten kan individualiseras och hur man långsiktigt kan hitta en så varierad och näringsmässigt bra kost som möjligt. Fodmap är alltid en trestegsprocess. Att hänga kvar i elimineringsfasen länge, eller för alltid, kommer garanterat ge dig fler problem än du redan hade.  

Det är inte alltid FODMAP som är problemet

En person kan reagera på stora mängder av en viss kolhydrat medan en annan kan äta samma livsmedel utan större problem.

Måltidsstorlek, fettinnehåll, fiberintag, alkohol, koffein, sömn, fysisk aktivitet och måltidsmönster med mera kan också påverka symtomen. För vissa är förstoppningen det största problemet. För andra är diarré, smärta eller uppblåsthet det som begränsar vardagen mest. Dessutom kan samma person ha olika symtombild från vecka till vecka.

Det är därför jag tycker att IBS-behandling behöver börja med en problemanalys, snarare än en färdig lista över förbjudna livsmedel.

• Vad händer faktiskt efter måltiderna?

• Vilka är symptomen?

• Hur ser avföringsmönstret ut?

• Finns det ett tydligt samband mellan mat och symtom – eller är sambandet mer komplext?

• Hur ser kostens fiberinnehåll och måltidsstruktur ut?

• Finns det risk för att kosten redan har blivit onödigt restriktiv och därmed även bidrar till att problemen fortsätter eller blir värre?

• Hur ser livssituationen ut?

• ...och mycket mer.

Det är först när man ser helheten som det går att avgöra vilken behandling som är rimlig.

Kost är bara en del av IBS-behandlingen.

Beroende på symtom och situation kan behandlingen även innefatta förändringar av måltidsvanor och fysisk aktivitet, läkemedel riktade mot exempelvis diarré eller förstoppning, behandling mot buksmärta och i vissa fall psykologiska behandlingar som KBT eller tarmriktad hypnos. Riktlinjer beskriver IBS-behandling som individualiserad och ofta multimodal.

Det betyder inte att alla med IBS behöver alla dessa behandlingar. Tvärtom. En bra behandling handlar ofta om att välja rätt insats för rätt person.

Har jag IBS?

Det är viktigt att inte automatiskt tolka återkommande magbesvär som IBS. Flera andra tillstånd kan ge liknande symtom, till exempel celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom och ulcerös kolit) och vid diarré även andra tarmsjukdomar.

Vissa symtom bör alltid föranleda en medicinsk bedömning, exempelvis blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång, blodbrist, feber eller en tydlig förändring av tidigare stabila symtom.

Det betyder inte att dessa symtom automatiskt innebär en allvarlig sjukdom. Däremot är det viktigt att först säkerställa att besvären verkligen stämmer med IBS och att andra möjliga orsaker har bedömts innan man börjar göra större förändringar i kosten.

IBS handlar om mer än att hitta ”rätt mat”

Det är lätt att tro att lösningen på IBS är att hitta det livsmedel man inte tål. Men IBS är mer komplext än så, och det finns ingen kost som fungerar för alla.

För vissa kan förändringar i kosten ge tydlig förbättring. För andra kan det vara viktigare att se över exempelvis måltidsmönster, fiberintag, förstoppning eller diarré, eller att identifiera vilka livsmedel och mängder som faktiskt verkar påverka symtomen.

En viktig del av behandlingen är därför att hitta en balans. Målet är inte att ta bort så många livsmedel som möjligt, utan att minska besvären samtidigt som kosten förblir varierad, näringsrik och hållbar över tid.

Det är också därför generella råd om IBS inte alltid fungerar. Din symtombild, dina matvanor och vad du redan har provat spelar roll. Ibland krävs det att man tittar lite bredare än bara på vad som ligger på tallriken för att förstå vad som faktiskt påverkar magen.

Rätt kost för IBS handlar inte om flest begränsningar – utan om rätt anpassningar för just dig.