Definition av övervikt och fetma

Under lång tid har BMI använts för att kategorisera kroppsvikt. BMI ger dock inte hela bilden. Det tar inte hänsyn till skillnaden mellan muskelmassa och fettmassa, eller var på kroppen fettet är lagrat.

Midjemått är ett viktigt mått eftersom det ger information om mängden visceralt fett, det vill säga fett som lagras runt de inre organen i bukhålan. Vi har alla visceralt fett, men för stora mängder är kopplade till en ökad risk för många hälsoproblem.

Central fetma innebär en ansamling av fett i bukhålan och är förknippad med en högre risk för metabola sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och många andra hälsotillstånd.

Fördelningen mellan fettmassa och muskelmassa kan mätas med vissa typer av vågar och kroppssammansättningsmätare. Fråga gärna din dietist om detta om du vill få en bättre uppfattning om din kroppssammansättning.

Vill du beräkna ditt BMI och ditt midjemått? Klicka här.

​

Kan man ha övervikt eller fetma och samtidigt vara undernärd?

Ja, absolut.

Många tror att en person med övervikt eller fetma inte kan vara undernärd. Tyvärr är detta en vanlig missuppfattning.

Undernäring kan förekomma även hos personer med övervikt eller fetma och handlar ofta om kostens kvalitet. Om du till exempel följer en mycket restriktiv diet under lång tid för att gå ner i vikt finns det en risk att du inte får i dig alla näringsämnen som kroppen behöver.

Det finns även något som kallas sarkopen fetma. Detta innebär att fetma förekommer samtidigt som sarkopeni, det vill säga minskad muskelmassa och muskelstyrka.

Sarkopen fetma förekommer bland annat hos:

• Äldre personer

• Personer med typ 2-diabetes

• Personer med KOL

• Personer med fetma och cancersjukdom

• Personer som använder kortikosteroider under lång tid

• Personer med insulinresistens

Sarkopeni innebär en gradvis förlust av skelettmuskelmassa och styrka, ofta som en del av åldrandet.

​

Hur påverkar övervikt och fetma kroppen?

Orsakerna till övervikt och fetma är ofta komplexa. Rådet att bara ”äta mindre och röra sig mer” är en alltför förenklad bild, även om kost och fysisk aktivitet naturligtvis kan vara viktiga delar av både behandling och förebyggande arbete.

När vi har övervikt eller fetma sker flera förändringar i kroppen.

Fettvävnad är inte bara ett energilager – den fungerar också som ett aktivt organ. Vi behöver fett för många viktiga funktioner, bland annat hormonproduktion. Utan fettvävnad skulle kroppen inte fungera normalt.

Fett lagras i fettceller, som kan öka i storlek när mer fett lagras. Mellan fettcellerna finns även vita blodkroppar, vilka spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar och inflammationsprocesser.

Vid fetma kan mängden inflammatoriska celler i fettvävnaden öka kraftigt. Dessa celler frisätter inflammatoriska ämnen i blodet, vilket kan skapa en låggradig, kronisk inflammation – trots att det inte finns någon infektion eller skada att bekämpa.

På lång sikt kan denna inflammation bidra till att skada kroppen. Forskning har visat att personer med fetma ofta har högre nivåer av dessa inflammatoriska processer jämfört med personer utan fetma.

Vi vet att långvarig inflammation kan bidra till utvecklingen av flera sjukdomar. Detta är bara en av många mekanismer genom vilka fetma kan påverka hälsan. Andra möjliga konsekvenser är bland annat:

• Minskad fertilitet

• Ökad risk för vissa cancerformer

• Hormonella störningar

• Hjärt-kärlsjukdom

• Typ 2-diabetes

Orsaker till övervikt och fetma – mer komplext än du kanske tror

I samhället finns ofta uppfattningen att fetma enbart beror på att man äter för mycket och rör sig för lite.

På individnivå finns det dock ofta många andra bidragande faktorer eller bakomliggande tillstånd som kan påverka viktutvecklingen och försvåra viktnedgång.

När andra sjukdomar utreds görs vanligtvis en noggrann diagnostisk bedömning. När det gäller fetma förbises detta tyvärr ofta.

Kategorier av bakomliggande orsaker och viktpåverkande faktorer hos vuxna med fetma

Nedan följer exempel på faktorer som kan orsaka eller bidra till övervikt och fetma. Vissa är vanliga medan andra är betydligt mer sällsynta.

1. Livsstilsfaktorer

Vanliga orsaker

• Ohälsosamma matvanor

• För lite fysisk aktivitet

• Kronisk sömnbrist

• Obstruktivt sömnapnésyndrom

• Nattarbete eller skiftarbete

• Måltidernas tidpunkt

• Hög alkoholkonsumtion

• Rökstopp

• Kulturella och socioekonomiska faktorer

2. Psykologiska faktorer

Vanliga orsaker

• Depression

• Kronisk stress

• Psykiska trauman

• Fysisk eller emotionell misshandel under uppväxten

• Tidigare sexuella övergrepp

• Ätstörningar, såsom:

  • Hetsätningsstörning (Binge Eating Disorder)

  • Bulimia nervosa

3. Läkemedel

Vanliga orsaker

Blodtryckssänkande läkemedel

• Betablockerare

• Alfablockerare

Smärtläkemedel

• Pregabalin

• Amitriptylin

Diabetesläkemedel

• Insulin

• Glimepirid

Antidepressiva läkemedel

• Mirtazapin

• Citalopram

• Paroxetin

Antipsykotiska läkemedel

• Olanzapin

• Risperidon

• Litium

Antiepileptiska läkemedel

• Karbamazepin

• Valproinsyra

• Gabapentin

Kortikosteroider

• Tabletter

• Injektioner

• Lokal behandling

4. Hormonella orsaker

Vanliga orsaker

• Hypotyreos

• Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)

• Hypogonadism

• Kvarstående viktuppgång efter graviditet

• Klimakteriet

Mer sällsynta orsaker

• Hypopituitarism

• (Cykliskt) Cushings syndrom

• Brist på tillväxthormon

5. Hypotalamiska orsaker

Sällsynta orsaker

• Skada på hypotalamus efter strålbehandling, operation eller huvudtrauma

• Tumör i hypotalamus

• Kraniofaryngiom

• Medfödda missbildningar

6a. Monogen fetma

Sällsynt

Kombination av följande symtom:

• Fetma sedan tidig barndom

• Extrem aptit

• Tydlig viktskillnad jämfört med familjemedlemmar

Exempel:

• Mutationer i gener relaterade till:

  • MC4R

  • POMC

  • Leptin

  • Leptinreceptorn

  • PCSK1

6b. Syndromrelaterad fetma

Sällsynt

Kombination av följande symtom:

• Fetma sedan tidig barndom

• Extrem aptit

• Tydlig viktskillnad jämfört med familjemedlemmar

• Dysmorfa drag eller medfödda avvikelser

• Autism

• Försenad utveckling

Exempel:

• Prader-Willis syndrom

• Bardet-Biedls syndrom

• 16p11.2-deletionssyndrom

• Alströms syndrom

Är fetma en sjukdom?

Ja, fetma är en kronisk sjukdom.

Det finns flera olika behandlingsalternativ. Livsstilsförändringar är en viktig del av behandlingen, men ibland räcker det inte och en kombination av olika insatser kan behövas.

Det är viktigt att komma ihåg att även vid behandling med läkemedel eller kirurgi är livsstilsfaktorer fortfarande centrala. Det handlar bland annat om:

• Matvanor

• Fysisk aktivitet

• Sömn

• Stress

• Alkohol

• Mental hälsa och välbefinnande

Hur går jag ner i vikt?

Du kanske tänker:

"Om det finns så många orsaker till övervikt och fetma, och många av dem ligger utanför min kontroll, är det ens någon idé att försöka?"

Absolut.

Fundera över vilka faktorer som kan påverka just din vikt och försök att se på situationen med ärlighet och nyfikenhet.

Skriv gärna ner vilka orsaker du tror kan vara relevanta för dig.

Sök sedan stöd hos en professionell person som kan hjälpa dig att identifiera orsaker, sätta upp realistiska mål och vägleda dig genom förändringsprocessen.

Det är viktigt att personen har kunskap om övervikt och fetma och kan se hela din situation. Undvik strikta dieter som du hittar på internet och välj gärna någon med vetenskaplig utbildning inom området.

​

Fetma är fortfarande starkt förknippat med stigma.

Ny forskning av doktoranden Paige Crompvoets undersökte viktstigma inom hälso- och sjukvården genom att studera erfarenheterna hos 590 personer med fetma i Nederländerna.

Studien visade att diskriminering förekommer i stor omfattning, även inom vården.

Särskilt oroande var att bland personer med ett BMI på 40 eller högre rapporterade 25 % att de hade upplevt kränkande kommentarer, förlöjligande eller förolämpningar från vårdpersonal.

35 % uppgav att de hade blivit bemötta på ett sätt som fick dem att känna sig lata eller mindre kompetenta.

Bristande anpassning av vårdmiljön var också vanligt. Ungefär en tredjedel av deltagarna hade exempelvis upplevt att sittplatserna i väntrum inte var tillräckligt stora.

Många rapporterade också att de ofta fick oombedda råd om viktnedgång.

Även om sådana råd ofta är välmenande bygger de ibland på alltför förenklade uppfattningar om fetma och tar inte alltid hänsyn till individens unika situation och behov.

Källor

van der Valk ES, van den Akker ELT, Savas M, Kleinendorst L, Visser JA, Van Haelst MM, Sharma AM, van Rossum EFC. A comprehensive diagnostic approach to detect underlying causes of obesity in adults. Obesity Reviews. 2019;20(6):795–804.

Boon M, van Rossum L. Vet belangrijk. Utrecht: Uitgeverij Ten Have.